Det finns många orsaker till förslitning och skador på metall. Genom att renovera och ytskydda finns mycket pengar att spara. Men innan något görs bör man ta reda på vad som orsakar ett slitage eller en skada, för att sedan kunna välja rätt renoveringsmetod. Det kan även löna sig att ytskydda metall i helt nya maskiner och konstruktioner. 

För att kunna renovera och ytskydda i tid är det viktigt att göra tillståndsbedömningar. Hur mår utrustningen eller konstruktionen? Om det börjar flagna då vet man att det är dags. Om det spricker är det viktigt att se det i tid innan korrosionen går för djupt.

Innan arbetet med att åtgärda en skada bör en appliceringsanalys göras – vad det är metallen är i kontakt med, så att man kan ta fram rätt teknologi för att skydda mot det som har förstört metallen. 

Förarbetet viktigast

När man valt metod och arbetet börjar är förarbetet viktigast. När någonting går fel med rostskydd beror det i 75–80 procent av fallen på dåligt förarbete. Därför är det viktigt med egenkontroll, så att förarbetet blir rätt gjort. 

Efter applicering måste materialet få en chans att härda, annars finns risk att det spricker eller släpper. 

Slitage och erosion

Det finns många parametrar att ta reda på för att se vilken typ av ytskydd som skyddar på bästa sätt. När det gäller slitage och erosion bör man titta på vad det är som orsakar skadorna. Erosion är ett svagt slitage där små partiklar sliter ner metallen under lång tid. Dessa partiklar finns i allt, även vatten. Sedan finns det större slitage från media som bark, flis och sten, där metallens tjocklek minskar på kortare tid.

Korrosion

Det finns många typer av korrosion. Galvanisk korrosion är när två metaller med olika ädelhet är i kontakt och utsätts för elektrolyt, vilket innebär att den oädlare metallen korroderar.

Gropfrätning uppstår när svaga ställen blottas på metallen och den exponerade metallen blir anodyta, vilket medför hög korrosionshastiget. Om gropfrätningar upptäcks i tid och metallens minimitjocklek finns kvar går det att återställa metallens tjocklek med exempelvis svets eller komposit. Att använda komposit går dock tio gånger snabbare än svetsning. 

Kemikalieangrepp

För att skydda metall mot kemikalieangrepp bör man ta reda på PH-värdet hos den kemikalie det ska skyddas mot. Vissa ytskydd är bra mot högt PH och andra mot lågt PH. Även temperaturen i processen är viktig att ta hänsyn till.

Kladdning och kavitation

Kladdning är ett annat problem. På en fläkt kan material som bygger på ett fläktblad leda till vibrationer och så går ett lager sönder. Lagret kan bytas men påbyggnaden på fläktbladet fortsätter. 

Kavitation uppstår av luftbubblor som imploderar och drar ut partiklar ur metallen. 

Pumpar

När det gäller pumpar går det att spara el samtidigt som kapaciteten höjs, genom att renovera och ytskydda. I en pump består 70–95 procent av livscykelkostnaden av energi. 

Han tog som exempel ett fall där en dränkbar pump som före ytskyddande beläggning pumpade 55 liter per sekund och drog 59 kilowatt el. Efter ytskyddande beläggning pumpade den 65 liter och drog 54 kilowatt. Det är 18 procent mer vatten pumpat och 8,3 procent lägre energiförbrukning.

Uppföljning

När en renovering eller ytskyddande åtgärd har gjorts är det viktigt att följa upp hur det blev. Vad är bra och vad är dåligt, och om det blev fel, vad beror det på. Det som är dåligt är viktigt att informera andra om. 

På bilden: En dränkbar pump som före ytskyddande beläggning pumpade 55 liter per sekund och drog 59 kilowatt el. Efter ytskyddande beläggning pumpade den 65 liter och drog 54 kilowatt. Det är 18 procent mer vatten pumpat och 8,3 procent lägre energiförbrukning

Bild: Ytskyddsakademien